En morgon med främlingar

Vi samlas alla tillsammans, vi reser alla tillsammans. Kollektivtrafiken förenar oss alla, jag sitter med personer jag inte skulle träffa via jobb eller vänner. Sorgligt nog byter vi sällan några ord med varandra, vår resa sker i tysthet endast avbruten av dåliga raggningsförsök och högljudda telefonsamtal. Det närmaste jag kommer kontakt är folk som försynt frågar vad jag virkar.

Det känns sorgligt att vi sitter här med oseende ögon och rynkade pannor, ensamma tillsammans.

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>