Tiarafeministen i Budapest

Ny resa, nytt försök att få en paus från livet och vila ikapp.

Idag besökte vi hotellets spa-avdelning, badade ångbastu och bubbelbad. Fick en massage med varma stenar. Underbart. Jag hade gärna spenderat resten av resan där. Fick mig att tänka på en resa till Tallinn där poolen hade en bar så gästerna slapp lämna poolen för att gå till en bar. Här var det inte lika party utan mer seriöst spa, ingen alkohol tillåten.

Jag har som ofta lite problem med att hitta vegetarisk mat som innehåller tillräckligt med näring och proteiner. Men det finns i alla fall mat och nära hotellet går det att köpa god varm choklad.

Frukosten på hotellet här var fantastisk, det stod en person och stekte omelett på beställning och urvalet var enormt. Det är då jag försöker att om så bara en kort stund stänga av världsamvetet och tillåta mig att NJUTA. Svårt men jag behöver hitta mer glädje och trevligheter i mitt liv. Behöver hitta mer balans.

Budapest är vackert om med många fina hus som faller samman. Det gör mig alltid lika ledsen att se vad som måste ha varit ett fantastiskt vackert hus förfalla, vanvårdas och rivas till förmån för nån slags kub-byggnad.

image

Ibland lyckas kombinationen av nytt och gammalt, ibland inte.

image

Jag njuter vidare lite till innan jag återvänder till vardagens lunk. Skulle dock vilja att detta blir året då lunken går till en glad och peppig melodi, året då jag inte lunkar utan snarare, hoppsadansar genom vardagen.

image

Posted in Uncategorized | Tagged | Leave a comment

Adjö 2012

2012, jag kommer inte sakna dig.

2012 var året där jag skulle lära mig tålamod men istället fick lära mig att den som snällt väntar oftast blir utan. Jag lärde mig hur långvarigt stressande kan göra ont i hela kroppen. Jag lärde mig att hur mycket feminist och genusmedveten jag än är så går jag fortfarande på minor. Minor jag borde lärt mig att undvika vid detta laget.
Jag inbillade mig fortfarande att jag skulle nå vidare i livet genom att vara duktig. Så gissa vad som hände när jag inte nådde dit jag ville? Blev jag förbannad, krävde jag min rätt, gick jag därifrån och hittade nån som uppskattade mina förmågor? Jag önskar att jag kunde säga ja, kanske kan jag göra det under 2013, men 2012 var inte året då jag stod upp för mig själv. 2012 var året då jag tänkte att om min duktigt inte tog mig vidare så borde jag kanske bli ännu duktigare, och när det inte funkade så testade jag att vara super-duper-mega-duktigare, gå-in-i-väggen-duktig. Jag lyckades stanna upp millimeter från väggen, utmattad och ledsen. En hårsmån från total katastrof.

Jag borde veta bättre, jag borde sett att det inte var mig det var fel på, att den enda anledningen till att det kunde fortsätta som det gjorde var för att jag tillät det. Jag har lärt mig att tålamod är överskattat, att duktighet bara räcker så långt och att jag måste sluta tillåta andra att utnyttja min önskan att vara duktig, viktig och uppskattad. Jag kan fråga mig om det är värt det innan jag gör det, minnas att det finns alternativ, att det är jag som får välja.

2012 var inte bara dåligt, det var också året jag blev sambo men världens finaste flickvän, hade en helt fantastisk 30årsfest, köpte en sjukt skön säng och blev gudmor. Året då min bror Martin fyllde 18 och vi reste till Paris tillsammans. Året då jag blev påmind om hur mycket jag älskar att sjunga och uppträda. Inget är bara dåligt, världen är inte bara svart och vit och ur alla svårigheter kommer jag resa mig starkare, klokare, glittrigare och mer övertygad än någonsin om att vi tillsammans måste hugga i för att göra världen till en plats för alla.

Välkommen 2013, ett nytt år, en ny start. Håll i er hårt för detta är året då jag tänker ta alla chanser som lockar mig, stå upp för mig själv och lägga krutet på mina egna drömmar. Året då jag ska försöka vara lite självisk då och då trots min djupt inneboende önskan att göra världen till en bättre plats, krossa patriarkatet och se till att alla får fler möjligheter att vara sig själva utan att dömas av andra. Jag börjar ana att de går att kombinera dem ganska bra.

Gott nytt år, må era dagar fyllas av visioner, glädje, kraft och förändringslust. Må era ögon glittra som tiaror på feminister!

Posted in Uncategorized | Tagged , , , | Leave a comment

Konsten att vara som alla andra

Som jag tidigare skrivit är jag en arbetsnarkoman, jag gillar att jobba, att se resultat, min ambitionsnivå är alltid hög. Även om detta inte alltid är det bästa för min hälsa så tycker jag om att ha hög ambitionsnivå. Jag resonerar att om jag ändå inte tänker göra det ordentligt så finns det ingen anledning att göra det.
Jag brukar tänka att mitt problem inte är mitt tempo på jobbet utan att jag inte kan varva ned på min fritid. Så jag försöker hitta sätt att slappna av och ber till och med pm hjälp, hjälp att inte vara så stressad, hjälp att hitta balans, få ordning på stress-tänket. Jag tror inte det är så mycket mängden jobb som känslorna som uppstår, det är dem jag vill tämja.

image

När jag ber om hjälp med andra sätt att tänka, resonera, förhålla mig så får jag alltid höra att jag måste minska min prestation och vara nöjd ändå. Sen kommer det, slaget i ansiktet: jag borde vara mer normal, vanlig, som alla andra. Varför ska jag göra så mycket mer, vilja så mycket mer? Jag sparkar bakut, i hela mitt liv har kravet att vara som alla andra, normal, vanlig varit orden från dem som mobbat, som kränkt, som särbehandlat. Jag ser rött när jag hör orden, vill inte bli jämförd, mätt mot en normalskala och få veta att jag är onormal. Jag har prövat att skala av mina utstickande drag, tagit av tiaran, sänkt ambitionen, minimerat glittret, tagit på mig jeans och försökt passa in. Jag haraldrig varit så olycklig som jag var då. Jag måste få vara jag, jag utan jämförelse.

Så vad är det då jag vill? Jag vill hitta saker att lägga min höga ambitionsnivå på där jag får tillbaka energi. Jag vill räkna ut hur jag kan slappna av, rensa huvudet och återhämta mig. Jag vill få vara jag. Självklart måste jag förändras för att något ska föränd
ras men jag vägrar tro att lyckan finns i att sträva efter att bli en intetsägande del av den grå massan. Bli en normal som inte finns, en norm som inte gör någon lycklig. Kanske borde jag sträva efter att bli mer jag, ta tillbaka alla uppoffringar jag trots allt gjort för att passa in och låta världen ta mig som jag är, eller inte alls..

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Ledigt

För några veckor sedan fick jag nog av stressen, den hade nått nya höjder och min kropp reagerade starkare än någonsin. Så jag bestämde mig för att ta ut min sparade semester så fort som möjligt. Är nu inne på andra veckan av totalt tre veckors semester. Jag sover, läser, funderar och försöker hitta den där balansen som jag inte brukar hitta men alltid letar efter.

Oavsett hur det går så kan jag säga att jag njuter mycket av min ledighet och all den kravlöshet som kommer med den.

Min fråga till er; hur hanterar ni stress? Vad gör ni för att slappna av? Hur återhämtar ni er?

Jag är i behov av tips!

Posted in Uncategorized | Tagged , , , | 1 Comment

Fint väder, nya tiaror och allmän tidsbrist i Paris

image

Tre hela dagar, totalt fem dagar. Det låter ändå som ganska mycket tid, låt er inte luras.
Att gå hela dagarna gör en trött, trötta personer sover på tok för länge på morgonen. Sen är det allt som finns att se, det tar en stund. Idag tog det oss hela eftermiddagen att gå motsvarande två stationer med tunnelbanan, gatan var nämligen kantad med butiker (jag köpte fyra nya tiaror). Notre Dame tog också merparten av en dag. Sen ska det ätas, och hittas platser att äta på. Igår var det i alla fall fint väder.

Kort sagt är tre hela dagar på tok för lite tid för att ens få en bra bild av Paris, jag har bara hunnit se fragment. Idag åker jag hem, i natt sov jag fjärde natten i spännande hotellsäng utan påslakan och bäddmadrass.

Posted in Uncategorized | 1 Comment

Saker jag gör på semester jag borde göra hemma

image

image

image

Dag 3 av 5 i Paris och jag har nyss kommit ut från Notre Dame. Syskonen ska gå upp i tornet men själv avstår jag, min kropp värker fortfarande efter gårdagens promenad upp i triumfbågen. Istället går jag runt kyrkan på utsidan. Där hittar jag efterlängtade kastanjer som jag kan hålla i händerna och kontemplera hur lena de är samt en parkbänk där jag kan titta på kyrkan, på seine och på Paris.
Jag sitter still och funderar på de saker jag kan göra hemma som jag bara gör när jag är på semester.
1. Tittar på sevärdigheter. De finns i Stockholm men det är sällan jag besöker dem.
2. Går på museum.
3. Tar reda på mer om det som finns omkring mig. Jag insåg idag att jag nog vet mer om Notre Dame än jag vet om någon kyrka hemma.
4. Sitter ner och ser mig omkring. Underskattat.

Undrar om jag lyckas ta med mig någon av denna visdom hem…

Posted in Uncategorized | Tagged , , , , | Leave a comment

Dagens vegetariska lunch-fail

image

Blev idag övertalad av kollega att äta lunch på kvarnen med motiveringen att de har goda sallader. Detta visade sig vara EN sallad med fetaost och bulgur. Eftersom jag verkligen inte gillar feta så åt jag en sallad med bulgur och salladsblad.

Fail, fail, fail..

Posted in Uncategorized | Tagged , , | 1 Comment

Ännu mer matilska

En annan pers i vegetarianlivet och lunchandet är okunskapen om vad som egentligen är vegetarisk. De flesta förstår att vegetarianer inte äter rött kött, däremot så antar många att fisk och kyckling skulle gå bra.
NEWSFLASH: det gör dom inte!

Ett lurigare problem är smaksättning, köttbuljong, ostron och fisksås är vanliga saker som har smugit sig in i den vegetariska delen av menyn. Idag skulle jag gå på thai buffé men åt i slutändan bara nudlar och vårrullar då grönsakerna var stekt i ostronsås.
Jag vågar aldrig äta omelettbitarna i sushi då de ibland innehåller fiskmjöl. Efterträtter är också minerad mark, gelatin förekommer i både det ena och det andra.

Varför lyckas vegetarianerna intemed att förändra restaurangbranschen? Är vi för snälla, otillräckliga konfrontativa eller är vi för få?

Jag börjar känna mig redo att verkligen börja bråka om detta, när börjar vi visa vårt missnöje?

Jag har en idé om att gå ett stort sällskap till olika restauranger och alla frågar vad som är vegetariskt och när vi alla får veta att det finns en enda rätt så ställer vi till en scen och går därifrån. Eller kanske mailbomba restauranger utan vego alternativ på menyn?

Vem är med mig?

Posted in Uncategorized | Tagged , , | 2 Comments

En lunchande vegetarians jakt på proteiner

Idag testar jag det afrikanska gatuköket nere vid tvärbanan. Nyfiken frågar jag vad de har som är vegetariskt. Får svaret att alla deras grytor i grunden är vegetariska och att köttet läggs till i efterhand. Detta må vara lugnande men innebär också att för vegetarianer tillsätts inget. Inte ens lite bönor.

Jag ville ju bara ha lite proteiner i min lunch..

Detta är ett generellt problem, grönsaksgratänger, wokade grönsaker, pastor med olika såser. Sällan protein.. den protein som ofta finns är ost, gärna feta. Nu råkar det olyckligtvis vara så att jag inte är så förtjust i just feta… jag hoppas alltid på att det ska vara någon annan ost men det är inte alltid det alternativet finns tillgängligt.

Posted in Uncategorized | Tagged , , | 1 Comment

Pride och avslappning

Att kombinera Pride med avslappning är inte den enklaste av ekvationer. För mig är Pride så intimt förknippat med att jobba med Fi att jag har svårt att se Pride som en möjlighet att slappna av. Detta år trodde jag att det skulle gå eftersom jag dragit ner mitt Fi-arbete på pride till en enda aktivitet: utbildning av Fi-volontärer och eftersom detta är något som sker innan själva festivalen inbillade jag mig att jag i år skulle hinna njuta av att bara vara på pride, njuta av alla föredrag, krama alla människor och ha roligt.

I ärlighetens namn var detta kanske lite överambitiöst, jag känner mig stressad trots att jag egentligen inte har ett ansvarsområde som borde göra mig stressad. Idag har jag faktiskt spenderat hemma i ett försök att varva ner och njuta av morgondagen med nyfunnen kraft.

Just ja, en kul grej med volontärutbildningen var att jag fick testa att göra ett e-learning koncept vilket jag hoppas visar sig vara ett bra sätt för oss i Fi att internutbilda. E-learning känns som ett mycket bra verktyg för en organisation med stora möjligheter och lite pengar. På det sättet kan vi utbilda medlemmar över hela Sverige oavsett om de bor nära en stor lokalgrupp eller inte. Hoppas det slår väl ut, detta är piloten!

Posted in Uncategorized | Leave a comment